Villkorssatser
När man programmerar använder man sig ofta av villkorssatser för att styra programflödet. Med hjälp av en villkorssats kan man styra hur programflödet ska uppföra sig då ett visst villkor är uppfyllt.
if-satser
Den vanligaste villkorssatsen är if-satsen. Man har då en sektion med kod som enbart utförs då villkoret är sant, till exempel;
if (villkor)
{
<kodblocket utförs endast om villkor är sant>
}
<Här fortsätter koden sen>
Eller för att skriva det på vanlig svenska; om villkor är sant gör det här…
Om villkor inte är sant, fortsätter programmet att köra koden som finns efter ”}”-tecknet.
Vad är villkor
villkor är någonting som i slutändan kommer att bli true eller false. Man brukar kalla denna typ av villkor för booleskt värde eller för sanningsvärde. Vilket är en typ av matematik som behandlar hanteringen av variabler som enbart kan vara sanna eller falska. Vi återkommer till detta.
Vad är det då som kan bli true eller false? Ett vanligt exempel på detta är jämförelse, t.ex. om vi vill kontrollera om en variabel innehåller ett visst värde. Det kan se ut så här:
if( värde == 1)
{
// Utförs om värde är satt till 1, om inte så hoppas detta block över
}
// Här fortsätter koden
Här användes jämförelse-operatorn; == för att kontrollera om värde är satt till ett. Lägg märke till att det är två "="-tecken. För jämförelser använder vi == och för tilldelning använder vi =. Det är ett rätt så vanliga fel att råka skriva enbart ett =, när vi egentligen ville ha två. Så var uppmärksam på det!
Vi återkommer till villkort och sanningsvärden i nästa sektion.
else
Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;
if ( villkor)
{
// <utförs endast om villkor är sant>
} else {
// <utförs endast om villkor är falskt>
}
// Här fortsätter körningen
Med den programkoden säger man; om villkor är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i else-blocket.
Nästlade if-satser
Om man vill kan man lägga if-satser inuti andra if-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade if:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade if-satser:
if ( villkor1)
{
if ( villkor2)
{
// <utförs endast om både villkor1 och villkor2 är sanna>
}
}
För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första if:en och den andra ha villkor som är sanna. I princip kan man nästla hur många if:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.
Följande är lite överkurs, men det kan vara bra att känna till.
switch
När man vill testa något som kan ha många olika värden kan det lätt bli många if:ar. För att lösa såna situation på ett snyggare sätt så kan man använda sig av switch.
switch( testuttryck)
{
case testvärde1:
break;
case testvärde2:
break;
case testvärde2:
break;
default:
break
}
Trinary-operatorn
Ett kompakt sätt att göra en villkorlig tilldelning är att använda sig av trinary-operatorn. Den heter så på grund av att den består av tre delar.
a = testvillkor ? sant : falskt;