Villkorssatser: Skillnad mellan sidversioner

Från Webbling
Hoppa till: navigering, sök
Rad 12: Rad 12:
</syntaxhighlight>
</syntaxhighlight>


Eller för att skriva det på vanlig svenska; om villkor är sant gör det här…
Eller för att skriva det på vanlig svenska; om <code>villkor</code> är sant gör det här…


Om villkor inte är sant, fortsätter programmet att köra koden som finns efter ”}”-tecknet.
Om <code>villkor</code> inte är sant, fortsätter programmet att köra koden som finns efter ”<code>}</code>”-tecknet.


Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;
Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;
Rad 27: Rad 27:
</syntaxhighlight>
</syntaxhighlight>


Med den programkoden säger man; om villkor är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i <code>else</code>-blocket.
Med den programkoden säger man; om <code>villkor</code> är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i <code>else</code>-blocket.


Om man vill kan man lägga <code>if</code>-satser inuti andra <code>if</code>-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade <code>if</code>:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade <code>if</code>-satser:
Om man vill kan man lägga <code>if</code>-satser inuti andra <code>if</code>-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade <code>if</code>:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade <code>if</code>-satser:

Versionen från 27 april 2015 kl. 22.19

När man programmerar använder man sig ofta av villkorssatser för att styra programflödet. Med hjälp av en villkorssats kan man styra hur programflödet ska uppföra sig då ett visst villkor är uppfyllt.

if-satser

Den vanligaste villkorssatsen är if-satsen. Man har då en sektion med kod som enbart utförs då villkoret är sant, till exempel;

if (villkor) 
{
  <kodblocket utförs endast om villkor är sant>
}
<Här fortsätter koden sen>

Eller för att skriva det på vanlig svenska; om villkor är sant gör det här…

Om villkor inte är sant, fortsätter programmet att köra koden som finns efter ”}”-tecknet.

Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;

if ( villkor) 
{
  <utförs endast om villkor är sant>
} else {
  <utförs endast om villkor är falskt>
}

Med den programkoden säger man; om villkor är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i else-blocket.

Om man vill kan man lägga if-satser inuti andra if-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade if:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade if-satser:

if ( villkor) 
{
  if ( villkor2) 
  {
    <utförs endast om både villkor och villkor2 är sanna>
  }
}

Som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt, men för att kunna det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden.

Nästa aktivtet

Att jobba med sanningsvärden