Villkorssatser - Versionshistorik

PGJ den 30 juni 2021 kl. 09.03

2021-06-30T09:03:06Z

← Äldre version		Versionen från 30 juni 2021 kl. 09.03
Rad 18:		Rad 18:

	=== Vad är <code>villkor</code> ===		=== Vad är <code>villkor</code> ===
	<code>villkor</code> är någonting som i slutändan kommer att bli <code>true</code> eller <code>false</code>. Man brukar kalla denna typ av <code>villkor</code> för booleskt värde eller för sanningsvärde. ~~Vilket~~ är en typ av matematik som behandlar hanteringen av ~~variabler~~ som enbart kan vara sanna eller falska. Vi återkommer till detta.		<code>villkor</code> är någonting som i slutändan kommer att bli <code>true</code> eller <code>false</code>. Man brukar kalla denna typ av <code>villkor</code> för ett booleskt värde eller för ett sanningsvärde. Boolesk algebra är en typ av matematik som behandlar hanteringen av utsagor som enbart kan vara sanna eller falska. Vi återkommer till detta.

	Vad är det då som kan bli <code>true</code> eller <code>false</code>? Ett vanligt exempel på detta är jämförelse, t.ex. om vi vill kontrollera om en variabel innehåller ett visst värde. Det kan se ut så här:		Vad är det då som kan bli <code>true</code> eller <code>false</code>? Ett vanligt exempel på detta är jämförelse, t.ex. om vi vill kontrollera om en variabel innehåller ett visst värde. Det kan se ut så här:
Rad 30:		Rad 30:
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>

	Här användes jämförelse-operatorn; <code>==</code> för att kontrollera om <code>värde</code> är satt till ett. Lägg märke till att det är två "<code>=</code>"-tecken. För jämförelser använder vi <code>==</code> och för tilldelning använder vi <code>=</code>. Det är ett rätt så ~~vanliga~~ fel att råka skriva enbart ett <code>=</code>, när vi egentligen ville ha två. Så var uppmärksam på det!		Här användes jämförelse-operatorn; <code>==</code> för att kontrollera om <code>värde</code> är satt till ett. Lägg märke till att det är två "<code>=</code>"-tecken. För jämförelser använder vi <code>==</code> och för tilldelning använder vi <code>=</code>. Det är ett rätt så vanligt fel att råka skriva enbart ett <code>=</code>, när vi egentligen ville ha två. Så var uppmärksam på det!

	Vi återkommer till <code>~~villkort~~</code> och sanningsvärden i nästa sektion.		Vi återkommer till <code>villkor</code> och sanningsvärden i nästa sektion.
	=== <code>else</code> ===		=== <code>else</code> ===
	Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;		Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;
Rad 43:		Rad 43:
	// <utförs endast om villkor är falskt>		// <utförs endast om villkor är falskt>
	}		}
	// Här fortsätter körningen		// Här fortsätter körningen oavsett vilket av ovan kodblock som kördes
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>

Rad 61:		Rad 61:
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>

	För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna ~~jobba~~ med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa ~~aktivitet~~.		För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna utföra operationer som fungerar med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa sektion.

	== Överkurs ==		== Överkurs ==
Rad 69:		Rad 69:

	== <code>switch</code> ==		== <code>switch</code> ==
	När man vill testa något som kan ha många olika värden kan det lätt bli många <code>if</code>:ar. För att lösa såna situation på ett snyggare sätt så kan man använda sig av <code>switch</code>.		När man vill testa något som kan ha många olika värden kan det lätt bli många <code>if</code>:ar. För att lösa såna situation på ett snyggare sätt så kan man använda sig av <code>switch</code>.

	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
Rad 87:		Rad 87:
	Med detta kommando kan man alltså testa ett och samma uttryck mot flera möjliga värden.		Med detta kommando kan man alltså testa ett och samma uttryck mot flera möjliga värden.

	Lägg märke till att varje <code>case</code> avslutas med en <code>break</code>. Detta görs för att koden inte ska fortsätta in i efterkommande <code>case</code>. När ett <code>case</code> blivit uppfyllt så kommer alla efterföljande <code>case</code> ochså att anses som uppfyllda. Om vi inte satte en <code>break</code> skulle körningen alltså fortsätta in i alla efterföljande <code>case</code>. I vissa fall vill vi att det ska vara så. Låt säga att något ska ske om ett värde är; <code>0</code>, <code>1</code> eller <code>2</code>. Då kanske vi skulle skriva så här:		Lägg märke till att varje <code>case</code> avslutas med en <code>break</code>. Detta görs för att koden inte ska fortsätta in i efterkommande <code>case</code>. När ett <code>case</code> blivit uppfyllt så kommer alla efterföljande <code>case</code> ochså att anses som uppfyllda. Om vi inte satte en <code>break</code> skulle körningen alltså fortsätta in i alla efterföljande <code>case</code>. I vissa fall vill vi att det ska vara så. Låt säga att något ska ske om ett värde är; <code>0</code>, <code>1</code> eller <code>2</code>. Då kanske vi skulle skriva så här:

	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">

PGJ den 30 juni 2021 kl. 08.57

2021-06-30T08:57:14Z

← Äldre version		Versionen från 30 juni 2021 kl. 08.57
Rad 10:		Rad 10:
	<kodblocket utförs endast om villkor är sant>		<kodblocket utförs endast om villkor är sant>
	}		}
	<Här fortsätter koden ~~sen~~>		<Här fortsätter koden oavsett om if-kodblocket kördes eller ej>
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>

PGJ den 31 oktober 2020 kl. 12.36

2020-10-31T12:36:02Z

← Äldre version		Versionen från 31 oktober 2020 kl. 12.36
Rad 5:		Rad 5:
	Den vanligaste villkorssatsen är <code>if</code>-satsen. Man har då en sektion med kod som enbart utförs då villkoret är sant, till exempel;		Den vanligaste villkorssatsen är <code>if</code>-satsen. Man har då en sektion med kod som enbart utförs då villkoret är sant, till exempel;

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if (villkor)		if (villkor)
Rad 13:		Rad 12:
	<Här fortsätter koden sen>		<Här fortsätter koden sen>
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	Eller för att skriva det på vanlig svenska; om <code>villkor</code> är sant gör det här…		Eller för att skriva det på vanlig svenska; om <code>villkor</code> är sant gör det här…
Rad 24:		Rad 22:
	Vad är det då som kan bli <code>true</code> eller <code>false</code>? Ett vanligt exempel på detta är jämförelse, t.ex. om vi vill kontrollera om en variabel innehåller ett visst värde. Det kan se ut så här:		Vad är det då som kan bli <code>true</code> eller <code>false</code>? Ett vanligt exempel på detta är jämförelse, t.ex. om vi vill kontrollera om en variabel innehåller ett visst värde. Det kan se ut så här:

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if( värde == 1)		if( värde == 1)
Rad 32:		Rad 29:
	// Här fortsätter koden		// Här fortsätter koden
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	Här användes jämförelse-operatorn; <code>==</code> för att kontrollera om <code>värde</code> är satt till ett. Lägg märke till att det är två "<code>=</code>"-tecken. För jämförelser använder vi <code>==</code> och för tilldelning använder vi <code>=</code>. Det är ett rätt så vanliga fel att råka skriva enbart ett <code>=</code>, när vi egentligen ville ha två. Så var uppmärksam på det!		Här användes jämförelse-operatorn; <code>==</code> för att kontrollera om <code>värde</code> är satt till ett. Lägg märke till att det är två "<code>=</code>"-tecken. För jämförelser använder vi <code>==</code> och för tilldelning använder vi <code>=</code>. Det är ett rätt så vanliga fel att råka skriva enbart ett <code>=</code>, när vi egentligen ville ha två. Så var uppmärksam på det!
Rad 40:		Rad 36:
	Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;		Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if ( villkor)		if ( villkor)
Rad 50:		Rad 45:
	// Här fortsätter körningen		// Här fortsätter körningen
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	Med den programkoden säger man; om <code>villkor</code> är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i <code>else</code>-blocket.		Med den programkoden säger man; om <code>villkor</code> är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i <code>else</code>-blocket.
Rad 57:		Rad 51:
	Om man vill kan man lägga <code>if</code>-satser inuti andra <code>if</code>-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade <code>if</code>:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade <code>if</code>-satser:		Om man vill kan man lägga <code>if</code>-satser inuti andra <code>if</code>-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade <code>if</code>:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade <code>if</code>-satser:

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if ( villkor1)		if ( villkor1)
Rad 67:		Rad 60:
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.		För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.
Rad 79:		Rad 71:
	När man vill testa något som kan ha många olika värden kan det lätt bli många <code>if</code>:ar. För att lösa såna situation på ett snyggare sätt så kan man använda sig av <code>switch</code>.		När man vill testa något som kan ha många olika värden kan det lätt bli många <code>if</code>:ar. För att lösa såna situation på ett snyggare sätt så kan man använda sig av <code>switch</code>.

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	switch( testuttryck )		switch( testuttryck )
Rad 93:		Rad 84:
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	Med detta kommando kan man alltså testa ett och samma uttryck mot flera möjliga värden.		Med detta kommando kan man alltså testa ett och samma uttryck mot flera möjliga värden.
Rad 99:		Rad 89:
	Lägg märke till att varje <code>case</code> avslutas med en <code>break</code>. Detta görs för att koden inte ska fortsätta in i efterkommande <code>case</code>. När ett <code>case</code> blivit uppfyllt så kommer alla efterföljande <code>case</code> ochså att anses som uppfyllda. Om vi inte satte en <code>break</code> skulle körningen alltså fortsätta in i alla efterföljande <code>case</code>. I vissa fall vill vi att det ska vara så. Låt säga att något ska ske om ett värde är; <code>0</code>, <code>1</code> eller <code>2</code>. Då kanske vi skulle skriva så här:		Lägg märke till att varje <code>case</code> avslutas med en <code>break</code>. Detta görs för att koden inte ska fortsätta in i efterkommande <code>case</code>. När ett <code>case</code> blivit uppfyllt så kommer alla efterföljande <code>case</code> ochså att anses som uppfyllda. Om vi inte satte en <code>break</code> skulle körningen alltså fortsätta in i alla efterföljande <code>case</code>. I vissa fall vill vi att det ska vara så. Låt säga att något ska ske om ett värde är; <code>0</code>, <code>1</code> eller <code>2</code>. Då kanske vi skulle skriva så här:

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	switch( testuttryck )		switch( testuttryck )
Rad 116:		Rad 105:
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	Så <code>switch</code> används oftast då man har många olika alternativ att välja mellan och det skulle ha blivit jobbigt/fult att köra massa <code>if</code>:ar på raken. Kanske man har en meny, där användaren kan välja mellan olika alternativ. Låt säga att alternativen anges med den siffra och det finns tre möjliga val. Då skulle vår <code>switch</code> kunna se ut så här:		Så <code>switch</code> används oftast då man har många olika alternativ att välja mellan och det skulle ha blivit jobbigt/fult att köra massa <code>if</code>:ar på raken. Kanske man har en meny, där användaren kan välja mellan olika alternativ. Låt säga att alternativen anges med den siffra och det finns tre möjliga val. Då skulle vår <code>switch</code> kunna se ut så här:

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	switch( alternativ )		switch( alternativ )
Rad 138:		Rad 125:
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	==== <code>default</code> ====		==== <code>default</code> ====
Rad 146:		Rad 132:
	Ett kompakt sätt att göra en villkorlig tilldelning är att använda sig av trinary-operatorn. Den heter så på grund av att den består av tre delar.		Ett kompakt sätt att göra en villkorlig tilldelning är att använda sig av trinary-operatorn. Den heter så på grund av att den består av tre delar.

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	let a = testvillkor ? sant : falskt;		let a = testvillkor ? sant : falskt;
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	Vi tilldelar alltså ett värde till variabeln <code>a</code>. Vad som tilldelas beror på ett villkor. Detta villkor skrivs direkt efter "<code>=</code>"-tecknet, dvs <code>testvillkor</code> i detta fall. Därefter följer ett frågetecken, vilket är det som anger att vi vill köra en trinary-operation. Om villkoret var sant tilldelas det första värdet till variablen. Om villkoret var falskt så tilldelas det sista värdet. Det vill säga det värde som följer efter "<code>:</code>"-tecknet.		Vi tilldelar alltså ett värde till variabeln <code>a</code>. Vad som tilldelas beror på ett villkor. Detta villkor skrivs direkt efter "<code>=</code>"-tecknet, dvs <code>testvillkor</code> i detta fall. Därefter följer ett frågetecken, vilket är det som anger att vi vill köra en trinary-operation. Om villkoret var sant tilldelas det första värdet till variablen. Om villkoret var falskt så tilldelas det sista värdet. Det vill säga det värde som följer efter "<code>:</code>"-tecknet.

PGJ: /* Trinary-operatorn */

2019-01-30T14:52:48Z

Trinary-operatorn

← Äldre version		Versionen från 30 januari 2019 kl. 14.52
Rad 152:		Rad 152:
	</div>		</div>

	Vi tilldelar alltså ett värde till variabeln <code>a</code>. Vad som tilldelas beror på ett villkor. Detta villkor skrivs direkt efter "<code>=</code>"-tecknet. Därefter följer ett frågetecken, vilket är det som anger att vi vill köra en trinary-operation. Om villkoret var sant tilldelas det första värdet till variablen. Om villkoret var falskt så tilldelas det sista värdet. Det vill säga det värde som följer efter "<code>:</code>"-tecknet.		Vi tilldelar alltså ett värde till variabeln <code>a</code>. Vad som tilldelas beror på ett villkor. Detta villkor skrivs direkt efter "<code>=</code>"-tecknet, dvs <code>testvillkor</code> i detta fall. Därefter följer ett frågetecken, vilket är det som anger att vi vill köra en trinary-operation. Om villkoret var sant tilldelas det första värdet till variablen. Om villkoret var falskt så tilldelas det sista värdet. Det vill säga det värde som följer efter "<code>:</code>"-tecknet.

	Det här är inte så jättevanligt att man använder sig av. Det är kompakt och kan vara en snygg lösning i vissa fall. Men det är även relativt svårläst och risken är att det blir svårt att förstå vad som sker.		Det här är inte så jättevanligt att man använder sig av. Det är kompakt och kan vara en snygg lösning i vissa fall. Men det är även relativt svårläst och risken är att det blir svårt att förstå vad som sker.

PGJ: /* Trinary-operatorn */

2018-09-22T16:59:28Z

Trinary-operatorn

← Äldre version		Versionen från 22 september 2018 kl. 16.59
Rad 148:		Rad 148:
	<div class="well well-cyanide-light">		<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	~~var~~ a = testvillkor ? sant : falskt;		let a = testvillkor ? sant : falskt;
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	</div>		</div>

PGJ den 7 augusti 2016 kl. 09.02

2016-08-07T09:02:54Z

← Äldre version		Versionen från 7 augusti 2016 kl. 09.02
Rad 5:		Rad 5:
	Den vanligaste villkorssatsen är <code>if</code>-satsen. Man har då en sektion med kod som enbart utförs då villkoret är sant, till exempel;		Den vanligaste villkorssatsen är <code>if</code>-satsen. Man har då en sektion med kod som enbart utförs då villkoret är sant, till exempel;

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if (villkor)		if (villkor)
Rad 12:		Rad 13:
	<Här fortsätter koden sen>		<Här fortsätter koden sen>
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>

	Eller för att skriva det på vanlig svenska; om <code>villkor</code> är sant gör det här…		Eller för att skriva det på vanlig svenska; om <code>villkor</code> är sant gör det här…
Rad 22:		Rad 24:
	Vad är det då som kan bli <code>true</code> eller <code>false</code>? Ett vanligt exempel på detta är jämförelse, t.ex. om vi vill kontrollera om en variabel innehåller ett visst värde. Det kan se ut så här:		Vad är det då som kan bli <code>true</code> eller <code>false</code>? Ett vanligt exempel på detta är jämförelse, t.ex. om vi vill kontrollera om en variabel innehåller ett visst värde. Det kan se ut så här:

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if( värde == 1)		if( värde == 1)
Rad 29:		Rad 32:
	// Här fortsätter koden		// Här fortsätter koden
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>

	Här användes jämförelse-operatorn; <code>==</code> för att kontrollera om <code>värde</code> är satt till ett. Lägg märke till att det är två "<code>=</code>"-tecken. För jämförelser använder vi <code>==</code> och för tilldelning använder vi <code>=</code>. Det är ett rätt så vanliga fel att råka skriva enbart ett <code>=</code>, när vi egentligen ville ha två. Så var uppmärksam på det!		Här användes jämförelse-operatorn; <code>==</code> för att kontrollera om <code>värde</code> är satt till ett. Lägg märke till att det är två "<code>=</code>"-tecken. För jämförelser använder vi <code>==</code> och för tilldelning använder vi <code>=</code>. Det är ett rätt så vanliga fel att råka skriva enbart ett <code>=</code>, när vi egentligen ville ha två. Så var uppmärksam på det!
Rad 36:		Rad 40:
	Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;		Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if ( villkor)		if ( villkor)
Rad 45:		Rad 50:
	// Här fortsätter körningen		// Här fortsätter körningen
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>

	Med den programkoden säger man; om <code>villkor</code> är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i <code>else</code>-blocket.		Med den programkoden säger man; om <code>villkor</code> är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i <code>else</code>-blocket.
Rad 51:		Rad 57:
	Om man vill kan man lägga <code>if</code>-satser inuti andra <code>if</code>-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade <code>if</code>:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade <code>if</code>-satser:		Om man vill kan man lägga <code>if</code>-satser inuti andra <code>if</code>-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade <code>if</code>:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade <code>if</code>-satser:

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if ( villkor1)		if ( villkor1)
Rad 60:		Rad 67:
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>

	För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.		För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.
Rad 71:		Rad 79:
	När man vill testa något som kan ha många olika värden kan det lätt bli många <code>if</code>:ar. För att lösa såna situation på ett snyggare sätt så kan man använda sig av <code>switch</code>.		När man vill testa något som kan ha många olika värden kan det lätt bli många <code>if</code>:ar. För att lösa såna situation på ett snyggare sätt så kan man använda sig av <code>switch</code>.

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	switch( testuttryck )		switch( testuttryck )
Rad 84:		Rad 93:
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>

	Med detta kommando kan man alltså testa ett och samma uttryck mot flera möjliga värden.		Med detta kommando kan man alltså testa ett och samma uttryck mot flera möjliga värden.
Rad 89:		Rad 99:
	Lägg märke till att varje <code>case</code> avslutas med en <code>break</code>. Detta görs för att koden inte ska fortsätta in i efterkommande <code>case</code>. När ett <code>case</code> blivit uppfyllt så kommer alla efterföljande <code>case</code> ochså att anses som uppfyllda. Om vi inte satte en <code>break</code> skulle körningen alltså fortsätta in i alla efterföljande <code>case</code>. I vissa fall vill vi att det ska vara så. Låt säga att något ska ske om ett värde är; <code>0</code>, <code>1</code> eller <code>2</code>. Då kanske vi skulle skriva så här:		Lägg märke till att varje <code>case</code> avslutas med en <code>break</code>. Detta görs för att koden inte ska fortsätta in i efterkommande <code>case</code>. När ett <code>case</code> blivit uppfyllt så kommer alla efterföljande <code>case</code> ochså att anses som uppfyllda. Om vi inte satte en <code>break</code> skulle körningen alltså fortsätta in i alla efterföljande <code>case</code>. I vissa fall vill vi att det ska vara så. Låt säga att något ska ske om ett värde är; <code>0</code>, <code>1</code> eller <code>2</code>. Då kanske vi skulle skriva så här:

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	switch( testuttryck )		switch( testuttryck )
Rad 105:		Rad 116:
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>

	Så <code>switch</code> används oftast då man har många olika alternativ att välja mellan och det skulle ha blivit jobbigt/fult att köra massa <code>if</code>:ar på raken. Kanske man har en meny, där användaren kan välja mellan olika alternativ. Låt säga att alternativen anges med den siffra och det finns tre möjliga val. Då skulle vår <code>switch</code> kunna se ut så här:		Så <code>switch</code> används oftast då man har många olika alternativ att välja mellan och det skulle ha blivit jobbigt/fult att köra massa <code>if</code>:ar på raken. Kanske man har en meny, där användaren kan välja mellan olika alternativ. Låt säga att alternativen anges med den siffra och det finns tre möjliga val. Då skulle vår <code>switch</code> kunna se ut så här:

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	switch( alternativ )		switch( alternativ )
Rad 125:		Rad 138:
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>

	==== <code>default</code> ====		==== <code>default</code> ====
Rad 132:		Rad 146:
	Ett kompakt sätt att göra en villkorlig tilldelning är att använda sig av trinary-operatorn. Den heter så på grund av att den består av tre delar.		Ett kompakt sätt att göra en villkorlig tilldelning är att använda sig av trinary-operatorn. Den heter så på grund av att den består av tre delar.

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	var a = testvillkor ? sant : falskt;		var a = testvillkor ? sant : falskt;
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>

	Vi tilldelar alltså ett värde till variabeln <code>a</code>. Vad som tilldelas beror på ett villkor. Detta villkor skrivs direkt efter "<code>=</code>"-tecknet. Därefter följer ett frågetecken, vilket är det som anger att vi vill köra en trinary-operation. Om villkoret var sant tilldelas det första värdet till variablen. Om villkoret var falskt så tilldelas det sista värdet. Det vill säga det värde som följer efter "<code>:</code>"-tecknet.		Vi tilldelar alltså ett värde till variabeln <code>a</code>. Vad som tilldelas beror på ett villkor. Detta villkor skrivs direkt efter "<code>=</code>"-tecknet. Därefter följer ett frågetecken, vilket är det som anger att vi vill köra en trinary-operation. Om villkoret var sant tilldelas det första värdet till variablen. Om villkoret var falskt så tilldelas det sista värdet. Det vill säga det värde som följer efter "<code>:</code>"-tecknet.

PGJ: /* Trinary-operatorn */

2016-08-07T07:41:35Z

Trinary-operatorn

← Äldre version		Versionen från 7 augusti 2016 kl. 07.41
Rad 133:		Rad 133:

	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	a = testvillkor ? sant : falskt;		var a = testvillkor ? sant : falskt;
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>

			Vi tilldelar alltså ett värde till variabeln <code>a</code>. Vad som tilldelas beror på ett villkor. Detta villkor skrivs direkt efter "<code>=</code>"-tecknet. Därefter följer ett frågetecken, vilket är det som anger att vi vill köra en trinary-operation. Om villkoret var sant tilldelas det första värdet till variablen. Om villkoret var falskt så tilldelas det sista värdet. Det vill säga det värde som följer efter "<code>:</code>"-tecknet.

			Det här är inte så jättevanligt att man använder sig av. Det är kompakt och kan vara en snygg lösning i vissa fall. Men det är även relativt svårläst och risken är att det blir svårt att förstå vad som sker.

	== Nästa aktivtet ==		== Nästa aktivtet ==
	[[Att jobba med sanningsvärden]]		[[Att jobba med sanningsvärden]]

PGJ: /* switch */

2016-08-07T07:37:01Z

switch

@@ Rad 72: / Rad 72: @@
 <syntaxhighlight lang="JavaScript">
-switch( testuttryck)
+switch( testuttryck )
+{
    case testvärde1:
@@ Rad 78: / Rad 78: @@
    case testvärde2:
      break;
-   case testvärde2:
+   case testvärde3:
      break;
   default:
     break
+}
 </syntaxhighlight>
 == <code>Trinary-operatorn</code> ==

PGJ: /* Nästlade if-satser */

2016-08-07T07:22:46Z

Nästlade if-satser

← Äldre version		Versionen från 7 augusti 2016 kl. 07.22
Rad 63:		Rad 63:
	För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.		För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.

			== Överkurs ==
	<div class="well well-meadow">		<div class="well well-meadow">
	Följande är lite överkurs, men det kan vara bra att känna till.		Följande är lite överkurs, men det kan vara bra att känna till.

PGJ: /* if-satser */

2016-08-07T07:22:17Z

if-satser

← Äldre version		Versionen från 7 augusti 2016 kl. 07.22
Rad 17:		Rad 17:
	Om <code>villkor</code> inte är sant, fortsätter programmet att köra koden som finns efter ”<code>}</code>”-tecknet.		Om <code>villkor</code> inte är sant, fortsätter programmet att köra koden som finns efter ”<code>}</code>”-tecknet.

			=== Vad är <code>villkor</code> ===
			<code>villkor</code> är någonting som i slutändan kommer att bli <code>true</code> eller <code>false</code>. Man brukar kalla denna typ av <code>villkor</code> för booleskt värde eller för sanningsvärde. Vilket är en typ av matematik som behandlar hanteringen av variabler som enbart kan vara sanna eller falska. Vi återkommer till detta.

			Vad är det då som kan bli <code>true</code> eller <code>false</code>? Ett vanligt exempel på detta är jämförelse, t.ex. om vi vill kontrollera om en variabel innehåller ett visst värde. Det kan se ut så här:

			<syntaxhighlight lang="JavaScript">
			if( värde == 1)
			{
			// Utförs om värde är satt till 1, om inte så hoppas detta block över
			}
			// Här fortsätter koden
			</syntaxhighlight>

			Här användes jämförelse-operatorn; <code>==</code> för att kontrollera om <code>värde</code> är satt till ett. Lägg märke till att det är två "<code>=</code>"-tecken. För jämförelser använder vi <code>==</code> och för tilldelning använder vi <code>=</code>. Det är ett rätt så vanliga fel att råka skriva enbart ett <code>=</code>, när vi egentligen ville ha två. Så var uppmärksam på det!

			Vi återkommer till <code>villkort</code> och sanningsvärden i nästa sektion.
			=== <code>else</code> ===
	Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;		Man kan även begära att något annat ska utföras i de fall som villkoret inte är sant. Då gör man så här;

Rad 22:		Rad 39:
	if ( villkor)		if ( villkor)
	{		{
	<utförs endast om villkor är sant>		// <utförs endast om villkor är sant>
	} else {		} else {
	<utförs endast om villkor är falskt>		// <utförs endast om villkor är falskt>
	}		}
			// Här fortsätter körningen
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>

	Med den programkoden säger man; om <code>villkor</code> är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i <code>else</code>-blocket.		Med den programkoden säger man; om <code>villkor</code> är sant gör det som står i första blocket, i annat fall gör det som står i <code>else</code>-blocket.

			=== Nästlade <code>if</code>-satser ===
	Om man vill kan man lägga <code>if</code>-satser inuti andra <code>if</code>-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade <code>if</code>:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade <code>if</code>-satser:		Om man vill kan man lägga <code>if</code>-satser inuti andra <code>if</code>-satser. Det kallas nästlade eller inkapslade <code>if</code>:ar. Sådana kan man använda om man vill att programmet ska kolla om flera saker är sanna. Men som ni kommer att se i nästa sektion, går det ibland att lösa dylika situationer på ett mer effektivt sätt. Ett exempel på nästlade <code>if</code>-satser:

	<syntaxhighlight lang="JavaScript">		<syntaxhighlight lang="JavaScript">
	if ( ~~villkor~~)		if ( villkor1)
	{		{
	if ( villkor2)		if ( villkor2)
	{		{
	<utförs endast om både ~~villkor~~ och villkor2 är sanna>		// <utförs endast om både villkor1 och villkor2 är sanna>
	}		}
	}		}
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>

	~~Som~~ sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt~~, men för~~ att kunna det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.		För att koden längst in ska utföras måste alltså såväl den första <code>if</code>:en och den andra ha <code>villkor</code> som är sanna. I princip kan man nästla hur många <code>if</code>:ar som helst. Men, som sagt, man kan lösa detta på ett effektivare sätt. För att kunna göra det behöver vi kunna jobba med sanningsvärden. Vilket vi återkommer till nästa aktivitet.

	<div class="well well-meadow">		<div class="well well-meadow">