Node - grundkoden för vår första applikation - Versionshistorik

PGJ den 31 oktober 2020 kl. 12.25

2020-10-31T12:25:12Z

← Äldre version		Versionen från 31 oktober 2020 kl. 12.25
Rad 4:		Rad 4:
	Så här ser vår <code>app-js</code> ut ifrån början:		Så här ser vår <code>app-js</code> ut ifrån början:

	~~<div class="well well-cyanide-light">~~
	<syntaxhighlight lang="javascript" line start="1">		<syntaxhighlight lang="javascript" line start="1">
	var express = require('express');		var express = require('express');
Rad 66:		Rad 65:
	module.exports = app;		module.exports = app;
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	~~</div>~~

	Pust, det var en hel del kod! Låt oss gå igenom den och försöka få klarhet i vad saker och ting gör...		Pust, det var en hel del kod! Låt oss gå igenom den och försöka få klarhet i vad saker och ting gör...

PGJ: /* app-js */

2019-01-13T12:48:05Z

app-js

← Äldre version		Versionen från 13 januari 2019 kl. 12.48
Rad 67:		Rad 67:
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
	</div>		</div>


	Pust, det var en hel del kod! Låt oss gå igenom den och försöka få klarhet i vad saker och ting gör...		Pust, det var en hel del kod! Låt oss gå igenom den och försöka få klarhet i vad saker och ting gör...

PGJ: /* app-js */

2019-01-13T12:47:51Z

app-js

← Äldre version		Versionen från 13 januari 2019 kl. 12.47
Rad 4:		Rad 4:
	Så här ser vår <code>app-js</code> ut ifrån början:		Så här ser vår <code>app-js</code> ut ifrån början:

			<div class="well well-cyanide-light">
	<syntaxhighlight lang="javascript" line start="1">		<syntaxhighlight lang="javascript" line start="1">
	var express = require('express');		var express = require('express');
Rad 65:		Rad 66:
	module.exports = app;		module.exports = app;
	</syntaxhighlight>		</syntaxhighlight>
			</div>


	Pust, det var en hel del kod! Låt oss gå igenom den och försöka få klarhet i vad saker och ting gör...		Pust, det var en hel del kod! Låt oss gå igenom den och försöka få klarhet i vad saker och ting gör...

	== Ladda in nödvändig kod ==		== Ladda in nödvändig kod ==
	På de första nio raderna har vi massa olika typer av <code>require</code>. Dessa är till för att läsa in koden ifrån de paket som vi lagt till. Genom att säga att de är <code>required</code>, alltså nödvändiga, så ser vi till att vår applikation inte kan dra igång om något av de nödvändiga paketen fattas. <code>require</code> är en extension till JavaScript som ingår i Node.		På de första nio raderna har vi massa olika typer av <code>require</code>. Dessa är till för att läsa in koden ifrån de paket som vi lagt till. Genom att säga att de är <code>required</code>, alltså nödvändiga, så ser vi till att vår applikation inte kan dra igång om något av de nödvändiga paketen fattas. <code>require</code> är en extension till JavaScript som ingår i Node.

PGJ: /* Nästa aktivitet */

2016-01-09T13:20:20Z

Nästa aktivitet

← Äldre version		Versionen från 9 januari 2016 kl. 13.20
Rad 99:		Rad 99:
	== Nästa aktivitet ==		== Nästa aktivitet ==

	[[~~Grunderna~~ för routing i Express]]		[[Node - grunderna för routing i Express]]

			[[Category: Node\|N6]]

PGJ: PGJ flyttade sidan Grundkoden i vår första Node-applikation till Node - grundkoden för vår första applikation utan att lämna en omdirigering

2016-01-09T13:19:27Z

PGJ flyttade sidan Grundkoden i vår första Node-applikation till Node - grundkoden för vår första applikation utan att lämna en omdirigering

← Äldre version	Versionen från 9 januari 2016 kl. 13.19
(Ingen skillnad)

PGJ: /* Nödvändig grundkod */

2016-01-05T12:14:36Z

Nödvändig grundkod

← Äldre version		Versionen från 5 januari 2016 kl. 12.14
Rad 95:		Rad 95:

	== Nödvändig grundkod ==		== Nödvändig grundkod ==
	~~Så precis~~ som sades i början, så är mycket av koden vi tittat på nödvändig grundkod som krävs för att dra igång och initiera Express. När vi vill utöka applikationen kommer vi att skriva nya metoder som ska hantera beteendet för specifika URL:er. Vi behöver därför titta närmare på hur omdirigeringskoden ser ut. I nästa aktivitet ska vi titta vidare på hur man omdirigerar ifrån en URL till faktisk kod och se hur vi kan utnyttja detta för att skapa applikationer.		Precis som sades i början, så är mycket av koden vi tittat på nödvändig grundkod som krävs för att dra igång och initiera Express. När vi vill utöka applikationen kommer vi att skriva nya metoder som ska hantera beteendet för specifika URL:er. Vi behöver därför titta närmare på hur omdirigeringskoden ser ut. I nästa aktivitet ska vi titta vidare på hur man omdirigerar ifrån en URL till faktisk kod och se hur vi kan utnyttja detta för att skapa applikationer.

	== Nästa aktivitet ==		== Nästa aktivitet ==

	[[Grunderna för routing i Express]]		[[Grunderna för routing i Express]]

PGJ: /* Felhanterare */

2016-01-05T12:13:57Z

Felhanterare

← Äldre version		Versionen från 5 januari 2016 kl. 12.13
Rad 90:		Rad 90:

	== Felhanterare ==		== Felhanterare ==
	Vi vill ~~även sätta så~~ att ~~om någon försöker komma åt~~ en ~~annan tjänst på vår server så ska de få ett felmeddelande som svar~~. Det gör vi på 28-33. Som du kanske minns så är <code>404</code> HTTP:s felkod ~~för~~ att en sida ~~inte återfanns~~.		För övriga URL-fragment på vår sajt vill vi att det ska returneras en felkod. Det gör vi på 28-33. Som du kanske minns så är <code>404</code> den HTTP felkod som meddelar att en sida finns.

	På slutet av koden finns två olika felhanterare. Den ena är till för när vi utvecklare och den andra är till för när applikationen körs på riktigt. Den enda skillnaden är att utvecklarversionen visar lite utförligare felmeddelanden.		På slutet av koden finns två olika felhanterare. Den ena är till för när vi utvecklare och den andra är till för när applikationen körs på riktigt. Den enda skillnaden är att utvecklarversionen visar lite utförligare felmeddelanden.

PGJ: /* Koppla webbanrop till kod */

2016-01-05T12:12:11Z

Koppla webbanrop till kod

← Äldre version		Versionen från 5 januari 2016 kl. 12.12
Rad 81:		Rad 81:

	== Koppla webbanrop till kod ==		== Koppla webbanrop till kod ==
	Nu på rad 25 - 26 kommer vi till den intressanta biten! Här väljer vilka URL-fragment som ska mappas till kod på vår server. Vi läste in koden som ska användas redan på rad åtta, nio, men det är först nu vi kopplar den till något. Vi tittar på rad 25, här kopplar vi att när någon försöker läsa in "<code>/</code>", dvs root:en, på vår webbtjänst så ska koden i <code>routes</code>-objektet köras. Vi ska snart titta närmare på den koden. Därefter gör vi det samma fast nu länkar vi "<code>/users</code>" med koden som hämtats ifrån <code>users.js</code>.		Nu på rad 25 - 26 kommer vi till den intressanta biten! Här väljer vilka URL-fragment som ska mappas till kod på vår server. Vi läste in koden som ska användas redan på rad åtta, nio, men det är först nu vi kopplar den till något.

	Det här är den metodologi man jobbar med när man gör Express-applikationer. Man mappar en URL till en metod som hanterar hur just denna bit av sajten ska uppföra sig. I det här fallet kan vi tolka "<coude>route</code>" som att den omdirigerar eller ~~sänder~~ ett URL-anrop till specifik kod. På så vis kan vi få olika funktionalitet och olika svar ifrån servern beroende på vilken URL vi använder för att anropa den. På detta vis kan man lätt bygga ~~både~~ webbapplikationer och [[REST]]-[[API]]:er.		Vi börjar med att titta på rad 25, här skapar vi en koppling som gör att när någon försöker läsa in "<code>/</code>" (dvs roten) på vår webbtjänst, så körs koden i <code>routes</code>-objektet. Vi ska snart titta närmare på den koden i nästa aktivitet.

			På raden efter så gör vi det samma, fast nu kopplar vi "<code>/users</code>" till koden som hämtats ifrån <code>users.js</code>.

			Det här är den metodologi man jobbar med när man gör Express-applikationer. Man mappar en URL till en metod som hanterar hur just denna bit av sajten ska uppföra sig. I det här fallet kan vi tolka "<coude>route</code>" som att den omdirigerar eller kopplar ett URL-anrop till specifik kod. På så vis kan vi få olika funktionalitet och olika svar ifrån servern beroende på vilken URL vi använder för att anropa den. På detta vis kan man lätt bygga många typer av webbapplikationer, webbtjänster och [[REST]]-[[API]]:er.

	== Felhanterare ==		== Felhanterare ==

PGJ: /* require */

2016-01-05T12:06:24Z

require

← Äldre version		Versionen från 5 januari 2016 kl. 12.06
Rad 68:		Rad 68:

	Pust, det var en hel del kod! Låt oss gå igenom den och försöka få klarhet i vad saker och ting gör...		Pust, det var en hel del kod! Låt oss gå igenom den och försöka få klarhet i vad saker och ting gör...
	== ~~<code>require</code>~~ ==		== Ladda in nödvändig kod ==
	På de första nio raderna har vi massa olika typer av <code>require</code>. Dessa är till för att läsa in koden ifrån de paket som vi lagt till. Genom att säga att de är <code>required</code>, alltså nödvändiga, så ser vi till att vår applikation inte kan dra igång om något av de nödvändiga paketen fattas. <code>require</code> är en extension till JavaScript som ingår i Node.		På de första nio raderna har vi massa olika typer av <code>require</code>. Dessa är till för att läsa in koden ifrån de paket som vi lagt till. Genom att säga att de är <code>required</code>, alltså nödvändiga, så ser vi till att vår applikation inte kan dra igång om något av de nödvändiga paketen fattas. <code>require</code> är en extension till JavaScript som ingår i Node.

PGJ: /* Initiera Express */

2016-01-05T12:05:14Z

Initiera Express

← Äldre version		Versionen från 5 januari 2016 kl. 12.05
Rad 77:		Rad 77:
	På rad 14-15 ställer vi in vilket mall-paket som ska användas för att generera dynamiska webbsidor. För tillfället kommer vi inte att använda detta. Men det kan lika gärna vara kvar för framtida bruk.		På rad 14-15 ställer vi in vilket mall-paket som ska användas för att generera dynamiska webbsidor. För tillfället kommer vi inte att använda detta. Men det kan lika gärna vara kvar för framtida bruk.

	== ~~Initiera~~ Express ==		== Grundkonfiguera Express ==
	Rad 17-23 ställer in vilka olika paket som Express ska använda sig av. Vi ställer in hur man ska logga vad appen gör för något. Vi ställer in hur man ska tolka JSON och cookies. Sen talar vi om var statiskt material ska hämtas ifrån.		Rad 17-23 ställer in vilka olika paket som Express ska använda sig av. Vi ställer in hur man ska logga vad appen gör för något. Vi ställer in hur man ska tolka JSON och cookies. Sen talar vi om var statiskt material ska hämtas ifrån.