<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://webbling.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Introduktion_till_JavaScript</id>
	<title>Introduktion till JavaScript - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://webbling.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Introduktion_till_JavaScript"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;action=history"/>
	<updated>2026-09-21T01:12:21Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.46.0</generator>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=5091&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ den 10 augusti 2026 kl. 12.31</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=5091&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2026-08-10T12:31:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 10 augusti 2026 kl. 12.31&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l12&quot;&gt;Rad 12:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 12:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller modernare metoder som [[Fetch]], t.ex. Facebook, GMail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller modernare metoder som [[Fetch]], t.ex. Facebook, GMail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är vanligt förekommande och kan numera köras i mer än webbsidor. Man kan skriva alla typer av applikationer med hjälp av JavaScript, mycket tack vare [[node.js]]. Det senare är en fristående JavaScript-&quot;motor&quot; som gör att man kan köra program utanför webbläsaren. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Vilket gör att &lt;/del&gt;man &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;kan &lt;/del&gt;använda samma språk för att koda både &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;i &lt;/del&gt;webbläsaren och &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;på serversidan&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är vanligt förekommande och kan numera köras i mer än webbsidor. Man kan skriva alla typer av applikationer med hjälp av JavaScript, mycket tack vare [[node.js]]. Det senare är en fristående JavaScript-&quot;motor&quot; som gör att man kan köra program utanför webbläsaren. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;På så vis kan &lt;/ins&gt;man använda samma språk för att koda både &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;för &lt;/ins&gt;webbläsaren och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;server&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript var länge ett språk som hade dåligt rykte (vilket till viss del stämmer även idag). Dock ändrades detta något när Douglas Crockford publicerade sin bok &quot;JavaScript - the Good Parts&quot;. Vilket i mångt och mycket ledde till en renässans för språket.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript var länge ett språk som hade dåligt rykte (vilket till viss del stämmer även idag). Dock ändrades detta något när Douglas Crockford publicerade sin bok &quot;JavaScript - the Good Parts&quot;. Vilket i mångt och mycket ledde till en renässans för språket&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;. En del av det dåliga ryktet beror på ålderstigna delar av språket. Till viss del har dessa delar förbättras i modernt JavaScript, men vissa konstigheter går inte att komma undan&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Kritiken till trots, om man använder JavaScript på ett korrekt vis är det ett mycket kapabelt språk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Kritiken till trots, om man använder JavaScript på ett korrekt vis är det ett mycket kapabelt språk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l21&quot;&gt;Rad 21:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 21:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(Här förekommer en del jargong som du kanske inte förstår om du inte programmerat förut, men förhoppningsvis kommer allt att klarna när du gått igenom allt sajtmaterial om JavaScript).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(Här förekommer en del jargong som du kanske inte förstår om du inte programmerat förut, men förhoppningsvis kommer allt att klarna när du gått igenom allt sajtmaterial om JavaScript).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är. som hörs på namnet, ett [[scriptspråk]]. Scriptspråk är oftast interpreterande, vilket även JavaScript är. Detta betyder att koden körs &quot;direkt&quot; utan att översättas till maskinkod. Man behöver alltså inte något program som översätter koden till datorns egna maskinkod ([[compiler]])&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;,  utan istället &lt;/del&gt;tolkas koden direkt &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;ifrån &lt;/del&gt;källkoden (I verkligheten är det inte riktigt så enkelt, JavaScript använder sig av [[JIT]] för att göra koden snabbare). Att koden körs direkt gör att det går mycket snabbt att testa sig fram, man kan ändra en rad, &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;klicka på reload &lt;/del&gt;och vips så körs koden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är. som hörs på namnet, ett [[scriptspråk]]. Scriptspråk är oftast interpreterande, vilket även JavaScript är. Detta betyder att koden körs &quot;direkt&quot; utan att översättas till maskinkod. Man behöver alltså inte något program som översätter koden till datorns egna &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&quot;språk&quot;, dvs &lt;/ins&gt;maskinkod ([[compiler]])&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;. Istället &lt;/ins&gt;tolkas koden direkt &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;från &lt;/ins&gt;källkoden (I verkligheten är det inte riktigt så enkelt, JavaScript använder sig av [[JIT]] för att göra koden snabbare). Att koden körs direkt gör att det går mycket snabbt att testa sig fram, man kan ändra en rad, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;ladda om sidan &lt;/ins&gt;och vips så körs koden &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;på nytt&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är ett svagt typat språk. Det betyder att man inte behöver ange datatyper när man skapar variabler. Istället försöker JavaScript &quot;fatta&quot; vad variabeln är till för och använda den på det mest troliga viset. I ena sekunden kan en variabel ses som den innehåller ett numeriskt &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;tal &lt;/del&gt;och i nästa kan den användas som en textsträng. Oftast går det snabbare att utveckla på grund av detta, men det kan även göra vissa typer av buggar mer svårupptäckta.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är ett svagt typat språk. Det betyder att man inte behöver ange datatyper när man skapar variabler. Istället försöker JavaScript &quot;fatta&quot; vad variabeln är till för och använda den på det mest troliga viset. I ena sekunden kan en variabel ses som &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;att &lt;/ins&gt;den innehåller ett numeriskt &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;värde &lt;/ins&gt;och i nästa kan den användas som en textsträng. Oftast går det snabbare att utveckla på grund av detta, men det kan även göra vissa typer av buggar mer svårupptäckta.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är objektorienterat. Men om du är van med objektorientering &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;ifrån &lt;/del&gt;något annat språk, kommer du antagligen inte att känna igen dig. Man använder inte klasser för arv, utan istället använder man något som heter prototyper. Det fungerar dock lika bra som klasser, men man får tänka om lite (från och med ECMAScript 6 har språket även mer eller mindre &quot;normala&quot; klasser, men det är mer vanligt att man använder sig av protyper).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är objektorienterat. Men om du är van med objektorientering &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;från &lt;/ins&gt;något annat språk, kommer du antagligen inte att känna igen dig. Man använder inte klasser för arv, utan istället använder man något som heter prototyper. Det fungerar dock lika bra som klasser, men man får tänka om lite (från och med ECMAScript 6 har språket även mer eller mindre &quot;normala&quot; klasser, men det är mer vanligt att man använder sig av protyper).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Nästa aktivitet ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Nästa aktivitet ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=5090&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ den 10 augusti 2026 kl. 12.22</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=5090&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2026-08-10T12:22:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 10 augusti 2026 kl. 12.22&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l10&quot;&gt;Rad 10:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 10:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdaterats årligen. Dock tar det tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdaterats årligen. Dock tar det tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;den &lt;/del&gt;modernare &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;metoden &lt;/del&gt;[[Fetch]], t.ex. Facebook, GMail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller modernare &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;metoder som &lt;/ins&gt;[[Fetch]], t.ex. Facebook, GMail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är vanligt förekommande och kan numera köras i mer än webbsidor. Man kan skriva alla typer av applikationer med hjälp av JavaScript, mycket tack vare [[node.js]]. Det senare är en fristående JavaScript-&amp;quot;motor&amp;quot; som gör att man kan köra program utanför webbläsaren. Vilket gör att man kan använda samma språk för att koda både i webbläsaren och på serversidan.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är vanligt förekommande och kan numera köras i mer än webbsidor. Man kan skriva alla typer av applikationer med hjälp av JavaScript, mycket tack vare [[node.js]]. Det senare är en fristående JavaScript-&amp;quot;motor&amp;quot; som gör att man kan köra program utanför webbläsaren. Vilket gör att man kan använda samma språk för att koda både i webbläsaren och på serversidan.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=5088&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ den 10 augusti 2026 kl. 12.10</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=5088&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2026-08-10T12:10:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 10 augusti 2026 kl. 12.10&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l6&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Historik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Historik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;förhållandevis nytt språk &lt;/del&gt;som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;programmeringsspråk &lt;/ins&gt;som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdaterats årligen. Dock tar det tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdaterats årligen. Dock tar det tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4938&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ: /* Kort om språket */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4938&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2020-09-05T05:59:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Kort om språket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 5 september 2020 kl. 05.59&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l21&quot;&gt;Rad 21:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 21:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(Här förekommer en del jargong som du kanske inte förstår om du inte programmerat förut, men förhoppningsvis kommer allt att klarna när du gått igenom allt sajtmaterial om JavaScript).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(Här förekommer en del jargong som du kanske inte förstår om du inte programmerat förut, men förhoppningsvis kommer allt att klarna när du gått igenom allt sajtmaterial om JavaScript).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är. som hörs på namnet, ett [[scriptspråk]]. Scriptspråk är oftast interpreterande, vilket även JavaScript är. Detta betyder att koden körs &quot;direkt&quot; utan att översättas till maskinkod. Man behöver alltså inte något program som översätter koden till datorns egna maskinkod ([[compiler]]),  utan istället tolkas koden direkt ifrån källkoden (I verkligheten är det inte riktigt så enkelt, JavaScript använder sig av [[JIT]] för att göra koden snabbare). Att koden körs direkt gör att det går mycket snabbt att testa sig fram, man kan &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;bara &lt;/del&gt;ändra en rad, klicka på reload och vips så körs koden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är. som hörs på namnet, ett [[scriptspråk]]. Scriptspråk är oftast interpreterande, vilket även JavaScript är. Detta betyder att koden körs &quot;direkt&quot; utan att översättas till maskinkod. Man behöver alltså inte något program som översätter koden till datorns egna maskinkod ([[compiler]]),  utan istället tolkas koden direkt ifrån källkoden (I verkligheten är det inte riktigt så enkelt, JavaScript använder sig av [[JIT]] för att göra koden snabbare). Att koden körs direkt gör att det går mycket snabbt att testa sig fram, man kan ändra en rad, klicka på reload och vips så körs koden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är ett svagt typat språk. Det betyder att man inte behöver ange datatyper när man skapar variabler. Istället försöker JavaScript &amp;quot;fatta&amp;quot; vad variabeln är till för och använda den på det mest troliga viset. I ena sekunden kan en variabel ses som den innehåller ett numeriskt tal och i nästa kan den användas som en textsträng. Oftast går det snabbare att utveckla på grund av detta, men det kan även göra vissa typer av buggar mer svårupptäckta.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är ett svagt typat språk. Det betyder att man inte behöver ange datatyper när man skapar variabler. Istället försöker JavaScript &amp;quot;fatta&amp;quot; vad variabeln är till för och använda den på det mest troliga viset. I ena sekunden kan en variabel ses som den innehåller ett numeriskt tal och i nästa kan den användas som en textsträng. Oftast går det snabbare att utveckla på grund av detta, men det kan även göra vissa typer av buggar mer svårupptäckta.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4937&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ: /* Historik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4937&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2020-09-05T05:58:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Historik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 5 september 2020 kl. 05.58&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l10&quot;&gt;Rad 10:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 10:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdaterats årligen. Dock tar det tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdaterats årligen. Dock tar det tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Google Mail &lt;/del&gt;osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Facebook, GMail &lt;/ins&gt;osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;mycket välanvänt &lt;/del&gt;och kan numera köras i &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;mycket &lt;/del&gt;mer än webbsidor. Man kan skriva alla typer av applikationer med hjälp av JavaScript, mycket tack vare [[node.js]]. Det senare är en fristående JavaScript-&quot;motor&quot; som gör att man kan köra program utanför webbläsaren.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript är &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;vanligt förekommande &lt;/ins&gt;och kan numera köras i mer än webbsidor. Man kan skriva alla typer av applikationer med hjälp av JavaScript, mycket tack vare [[node.js]]. Det senare är en fristående JavaScript-&quot;motor&quot; som gör att man kan köra program utanför webbläsaren&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;. Vilket gör att man kan använda samma språk för att koda både i webbläsaren och på serversidan&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript var länge ett språk som hade dåligt rykte (vilket till viss del stämmer även idag). Dock ändrades detta något när Douglas Crockford publicerade sin bok &amp;quot;JavaScript - the Good Parts&amp;quot;. Vilket i mångt och mycket ledde till en renässans för språket.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JavaScript var länge ett språk som hade dåligt rykte (vilket till viss del stämmer även idag). Dock ändrades detta något när Douglas Crockford publicerade sin bok &amp;quot;JavaScript - the Good Parts&amp;quot;. Vilket i mångt och mycket ledde till en renässans för språket.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4936&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ: /* Historik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4936&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2020-09-05T05:56:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Historik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 5 september 2020 kl. 05.56&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l8&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdaterats årligen. Dock tar det &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;lång &lt;/del&gt;tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdaterats årligen. Dock tar det tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. Google Mail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. Google Mail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4635&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ: /* Historik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4635&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2019-01-30T14:30:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Historik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 30 januari 2019 kl. 14.30&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l8&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;uppdateras &lt;/del&gt;årligen. Dock tar det lång tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika datorstandarder. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;uppdaterats &lt;/ins&gt;årligen. Dock tar det lång tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. Google Mail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. Google Mail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4634&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ: /* Historik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4634&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2019-01-30T14:29:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Historik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 30 januari 2019 kl. 14.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l8&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;datorstandards&lt;/del&gt;. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdateras årligen. Dock tar det lång tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardiseringsorganisation som har hand om många olika &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;datorstandarder&lt;/ins&gt;. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdateras årligen. Dock tar det lång tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. Google Mail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. Google Mail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4633&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ: /* Historik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4633&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2019-01-30T14:29:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Historik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 30 januari 2019 kl. 14.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l8&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat från grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;standardorganisation &lt;/del&gt;som har hand om många olika datorstandards. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdateras årligen. Dock tar det lång tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;standardiseringsorganisation &lt;/ins&gt;som har hand om många olika datorstandards. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdateras årligen. Dock tar det lång tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. Google Mail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Språket blev långt mer användbart när man skapade [[AJAX]], vilket är en metod som möjliggör att webbsidor kan interagera och kommunicera med servrar, t.ex. för att hämta information och visa upp den dynamiskt. De flesta större webbapplikationer använder sig av [[AJAX]], eller den modernare metoden [[Fetch]], t.ex. Google Mail osv...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4632&amp;oldid=prev</id>
		<title>PGJ: /* Historik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://webbling.se/index.php?title=Introduktion_till_JavaScript&amp;diff=4632&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2019-01-30T14:29:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Historik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw-interface=&quot;&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 30 januari 2019 kl. 14.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l6&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Historik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Historik ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;ifrån &lt;/del&gt;grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[JavaScript]] är ett förhållandevis nytt språk som introducerades 1995. Det skapades av [http://en.wikipedia.org/wiki/Brendan_Eich Brendan Eich] när denne jobbade på Netscape (vilket var ett företag som gjorde en mycket populär webbläsare; Netscape Navigator, vilken är föregångaren till dagens Firefox). Språket skapades väldigt snabbt och har fått utstå mycket kritik för att det inte var väldesignat &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;från &lt;/ins&gt;grunden. Trots detta blev det snabbt accepterat som standardspråket för att köra kod i webbsidor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardorganisation som har hand om många olika datorstandards. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdateras årligen. Dock tar det lång tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1997 standardiserades språket under namnet ECMAScript. ECMA är en standardorganisation som har hand om många olika datorstandards. ECMAScript och JavaScript är mer eller mindre synonymt. Det vanligaste är dock att kalla det för just JavaScript, speciellt då man kör det i en webbläsare. Standarden har uppdaterats många gånger och det tillkommer ständigt nya finesser i språket. Från och med 2015 har standarden uppdateras årligen. Dock tar det lång tid innan alla nya finesser letar sig in i webbläsarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PGJ</name></author>
	</entry>
</feed>